Låg och funderade på mitt liv som gift första gången..
Hur kunde jag stå ut i 4½år??
Jag minns första misshandeln.
Eve var liten,ca 1 år,hon sov så gott i sitt rum.
Jag hade tidigare på kvällen talat om för min "make" att jag ville gå isär.
Han bad om att få stanna över natten å packa dagen efter.
SNÄLL SOM MAN ÄR ELLER DUM SOM MAN ÄR!
Jag minns iaf att jag vaknade efter ett par timmar av att HAN satt på mig med en kudde över mitt ansikte,och skrek: du lämnar aldrig mig,hör du det!
Du är min!!
Jag var så panikslagen och försökte bara kämpa för att få bort kudden snabbt nog att jag hann dra in luft igen..
Sen tog han tag i mitt hår(hade väldigt långt hår på den tiden,han snurrade håret ett varv runt sin hand,sparka mig ur sängen och slet sen upp mig i håret,detta upprepade han ett flertal ggr.
Sedan stoppade han fingrarna så långt ner i halsen på mig att jag fick kväljningar och höll på att spy!
I flera timmar terroriserade han mig,så till slut fick jag lova att aldrig göra slut.
Jag minns morgonen efter när jag såg mig i spegeln,alla märken och allt hår som lossade i stora tofsar,jag minns att jag tänkte: vad ska jag säga till mamma??!!
Jag skämdes så otroligt mycket.
2 misshandeln skedde sensommaren 04,jag var gravid i 6 månaden.
Den gången slog han mig med ett bollträ i ryggen så jag föll framåt med magen rakt in i vårt 8 kantiga marmor-bord.
Jag la mig på golvet och grät för jag visste inte hur det gått för bebisen,jag minns att han spotta på mig,sparka mig i ryggen (jag låg i fosterställning med armarna runt magen,med ryggen emot han.)
Efter ett par minuter sliter han mig i håret in i sängen och vill ha 6(???)..
Jag nekar,bönar och ber han sluta,var på han täcker för min mun och näsa så jag ej kan andas,jag kämpade och jag minns att allt jag tänkte på var bebisen i magen och tack gode gud att evelina ej var hemma..
Jag minns efter en stund att jag blev alldeles varm och började känna hur min kropp lixom domnade bort,jag sluta kämpa emot och var 100 på att:nu dör jag!
Men då släppte han taget,började slå mig och stoppade återigen fingrarna i halsen på mig,drog i tungan att tungbandet sprack och sen på nåt konstigt sätt så tillfogade han oxå skador som gjorde att bägge mungiporna sprack..
Avslutningsvis fick jag stå på knä och kalla mig själv för hora,annars skulle han sparka mig i magen..
När jag gjort detta så bara han gick....
3 gången var dagen efter emmy föddes,hon var hungrig och grät, HAN låg med avtändning eller bakrus (minns inte),jag bad han ta emmy en minut så jag kunde göra tillägg..
Jag står med vår 1 dag gamla dotter i famnen och vad hör HAN,jo han sparkar mig så hårt i magen att blodet bara rann ur mig..
DAGEN EFTER JAG FÖTT HANS BARN..
desssa 3 händelser är de värsta jag minns dom dom igår,alla andra ggr jag fått en smäll eller knuff går inte att räkna.
Så kan ni förstå hur lättad jag blev förra fredagen när domaren säger att dt inte är aktuellt för en gemensam vårdnad för hans del,han har mer att bevisa först,mycket mer..
och att han nu får ha vår dotter 1 helg i mån,till april,men inte ensam utan farmor måste vara med hela tiden,han får INTE vara ensam med emmy..
Så skönt och tryggt.
Jag ger mig ALDRIG när det handlar om han,han är (_labil,farlig,aggressiv och opålitlig..)
Så jag kommer kämpa för mitt barns säkerhet..
Och A du kan ringa han nu å tala om att jag bloggat,för enligt han så brukar du ju göra det..
SNACKA om helomvändning......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar