onsdag 14 juli 2010

som ett stort svart hål

känner mig så tom..
Här är så tomt..
vi skulle ju leva lyckliga som en "riktig" familj gör och ge våra barn allt det vi iinte fick?
Och här sitter jag med en unge på varsitt håll,ingen make och känner mig bara så ensam å tom..
Jag fattar inte,varför??
Varför Mikael.........?

1 kommentar:

~~*Pennyshouse*~~ sa...

Hej på dej!

ååå jag är så ledsen för din/er skull.Gråter floder....ditt öde har verkligen berört mig.Är så tacksam för det jag har, men man vet ju aldrig när det tar slut.
Din Mikael verkade sååå lycklig.Måste bara berätta att han skrev på våran chatt strax innan bröllopet.han frågade efter min make, men han var på jobbet.Han hälsade så gått till han & skickade en massa glada gubbar.Kan inte fatta att han är borta.Träffade aldrig honom men Peter har berättat om honom.Psykiska sjukdomar är lömska, min gubbe lider av panikångest så jag vet vad det kan innebära.

Jag hoppas att du hittar tillbaka till meningen med livet.Du har ju 2 ljuvliga döttrar som behöver dej.Säkert en massa andra underbara människor i din närhet.

Kram på dej!
Nilla