söndag 27 juni 2010

band en bukett med blommor

och gick till platsen vi vigde oss på..
Tårarna slutar aldrig rinna och smärtan blir bara värre och det känns som att någon slitit hjärtat ur bröstet på mig och kvar är bara en stor jävla tomhet

1 kommentar:

Anonym sa...

kan inte ens föreställa mig din sorg! Vet inte vad jag ska skirva, finns lixom inga ord som räcker.. Vad hände med din älskade? Sänder styrke kramar till dig och dina döttrar..