jobbat

äntligen e den här helgen över.. På tis ska mannen tatuera klart sig,ons ska vi till torp,handla å lämna evelina som ska vara i ytterby till sön. Sen hem,packa in,hämta emmy å upp till simhallen,sen kl.18 e det föräldramöte.. Som vi ska på OM annlo kan ha emmy eller om jag och mamma pratar med varann igen så kanske hon skulle ta henne,men dt vet man ju inte! Tänker INTE reda ut det om inte hon tar kontakt för när jag skrev på msn var hon inte speciellt "nice" utan hånade mig och jag e trött på den chargongen och trött på att vara det barnet som alltid får skit och kommer i andra hand... Nångång får det vara min tur att få nån kredit för att jag e jag... Stått i skuggan av min lillebror hela tiden känns det som och det börjar bli passe´. Jag älskar min mamma för hon ställer upp så mycket hon kan och hon är en fin människa men när det kommer till oss har vi fastnat i ett jävla spår som bara står å slirar och jag e less på detta,så jag vill spy! Det jag gör/gjort verkar inte betyda nåt mer än för stunden... det glöms lixom bort ganska fort... Och detta påverkar min relation till jonny oxå,för jag hoppades på att vi skulle komma närmare varann nu när han flyttat hemifrån,men nu ska han flytta tillbaks igen...... Så det e ju bara att glömma. Tyvärr!! Så känns det nu iaf. Nä nu e det one three hill och sen lägga barnen,sen duscha,ostbricka med mannen och förhoppningsvis lite myspys,if you know what i mean ;-) POK